En gäckande dag på isen

Posted on | February 17, 2013 | 1 Comment

Varför är det så svårt att tajma rätt?? Idag var jag ute på isen med Micke från Roslagsfiskarna. Urspringligen skulle vi ha testat lite isar uppe i Roslagen, men lite krassligheter i familjen gjorde att vi valde att hålla oss närmare hem. Valet föll på lite skärgårdsvikar utåt Värmdölandet. För en gångs skull var vi ute i ganska god tid, strax före 8 satt alla spön ute. Det dröjer inte mer än 20-30 minuter innan första fällningen kommer, mitt spö, längst bort som vanligt. Jag väntar ut linan och brassar på ett mothugg, men det förväntade tunggunget uteblir, istället förmedlar spöet ettriga små knyckar. Attans småfisk, men jag såg stjärtfenan på min stormört långt nere i svalget på den, så den kanske växer till sig till nästa gång. Ja ja, på med ny pigg mört och back to base camp. Men sedan händer inte så mycket, vi har enligt vår egen mening försåtsminerat alla relevanta ytor med mört, från den absoluta vasskanten ut över kanter och djupkurvor ned mot 5-6meter. Platsen är garanterat potent, men just idag tycks det som att det är halvfart under isen. En pimpelklubb råkar ha tävling på samma vatten och efter några förhör framkommer att även borrarna tjurar å det grövsta. Micke får ett fäll och krokar en fisk som inte heller den är något att skriva hem om. Även om den i ärlighetens namn var storleken större än min. Efter att ha förflyttat oss några hack utåt bestämmer vi oss för att hålla på vår plan och göra en längre förflyttning medelst bil efter lunch. Lunchen intogs för övrigt i bästa stil, Krakowkorv kokad på gasköket, världsklass.

Efter lunchen river vi allt och traskar tillbaka till bilarna över en ganska tunggådd is. Mycket blött var det, och varje steg sjönk igenom snön ned i ett 10 cm slasklager. Väl framme på nya stället, samma “vik” men en halvmil längre ut, noterar vi att det även här är fullt med folk på isen. Förutom lite cross-och fyrhjulingsåkare noterar vi ett gäng som ser ut som fiskare som drar runt en jättepulka långa sträckor från kant till kant och ut till alla öar. Sedermera upptäcker vi att dom sätter ut angeldon. Den värsta sorten dessutom, stumknutna runt reglar som ligger tvärs över hålen. De sätter ut 10-15 st runt alla öar och fyller på längs heta kanter. Säkert satte dom totalt ut 50 st eller fler. Och därefter gick dom hem. Vidrig form av fiske :( I morgon, eller när fan dom nu vaknat ur groggdimman, lallar dom väl runt och plockar upp grejerna igen, med ett sannolikt antal stela gäddlik fast på många don. Kan bara be om att dom i alla fall äter fisken, men tror egentligen inte på det. Skämmes!

Nåja, vi hittade i alla fall plats vid det hak vi hade siktat in oss på. Ett long-shot eftersom det levererat fina fiskar på höstarna. Men om det var ett vinterhak eller ej var ju just frågan. Ut med grejerna och korka upp kaffetermosarna. Mörtarna var superpigga och vipporna for upp och ned som rena rama abborrflötena. Men tji. Vi fiskade området ca tre timmar och flyttade om ganska aktivt, men inte så mycket som en tjuvfälling bjöds vi på. Fel dag är analysen. Stället kan ju också vara fel vintertid, men det kändes som att dagen helt enkelt inte var ätdag för dom gröna. Det blir nya tag nästa gång helt enkelt. Men en dag på isen är ändå en bra dag, tack Micke för trevligt sällskap som alltid!
Micke chillar i snöfallet

Comments