Jäklar vilket kul KM!
Posted on | September 20, 2012 | Comments Off on Jäklar vilket kul KM!
Nu är det över. Krokarna ska åter slipas, huggen re-itereras om natten, de lyckade mothuggen cementeras i muskelminnet och de tappade fiskarna begråtas i ett helt år till. Men summa summarum var årets KM ett av de bästa och roligaste under mina fyra år som medlem i Sturehofs Gäddsällskap. 
Tyvärr hade vi i i brödraskapet Fermsholmen i år tillfälligt tappat kombatanterna Clé och Johan Salander som båda hade otur med kalendrarna. Å andra sidan fick vi förstärkning av Mattias Laser, och Gustav som var med redan förra året. Fredagen bjöd på riktiga kulingvindar från syd-sydväst. Eftersom SMHI märkligt nog faktiskt förutsett just detta ändrades logistiken i sista stund kvällen innan, och istället för att ta min båt upp från Stockholm trailade vi Berras båt upp och sjösatte i Furan. Det var ganska skönt att ha både mellan- och innerskärgården till skydd för vinden, för trots skyddet brallade det på ganska rejält och det var svårt att få båten att ligga still till och med med en 8-kg plätt. Men fisken var med på noterna redan från början. Vi hade aldrig några riktiga rallyn, men heller inga plågsamt långa perioder utan aktivitet.
Casa Fermsholmen, vårt chateau de brochet under KM!
Vi fiskade i samma zon som Ragnar och TG, efter det att Gustav och Mattias beslutat sig för att testa lite andra vatten. Gäddorna var lite petiga och varvade stötar och följen med att fullständigt sluka våra beten. Vinden hade legat stum på syd-sydväst under hela veckan, om än inte i sådan styrka som nu. Så det var ingen förvåning för oss att vi hittade huggvillig fisk på lovartkanterna. Vattenfärgen skiftade under fredagen från grönt till brunt beroende på ställe, och gick från klart till grumligt i var och varannan drift. Bästa betena var helt klart grönt! Jag fick mest på Buster Jerk “psycho” och Berra på lilla jätten (westin) i en skrikig Ålandsvariant. Under eftermiddagen beslöt jag mig för att ge M&G-spinnaren firetiger lite vattentid igen, trots att den aldrig riktigt har levererat för mig. Det visade sig vara ett bra beslut, den levererade säkert under hela eftermiddagen och seglade in på delad förstaplats med bustern. En rolig anekdot var när vi la upp oss för en drift på ett hak som vi båda på helt ovetenskapliga grunder ansåg hade särdeles goda storgäddetecken. Jag plockade fram min gamla hederliga Booty Call spinnare och sa, helt sanningsenligt, att “denna spinnare ger inte många fiskar, men den sorterar fan ta mig bort allt under 5 kg!” Första kastet tog i vasskanten och bara ett par vevtag ut över tvåmeterskurvan small det till rejält. Jag laddade på ett friskt mothugg och kände till min illa dolda glädje att det svarade tungt i andra änden. Tävling är tävling och stor fisk är aldrig så viktig som på KM, så jag tog den stenhårt för att inte ge enkelkroken en chans att lirka sig loss. Väl i håvgarnet kunde jag betrakta en bred och stark rygg och jag började hoppas på över 7 kg. Tyvärr blev vägningen en besvikelse, vågen landade på 6,1 kg och både Berra och jag var helt överens om att SGS-vågen (Berkley digitalvåg) var jäkligt snål… Men efter ett par kontrollvägningar som alla gav samma resultat förlikade vi oss med det hela och gäddan piskade upp kaskader av vatten när jag släppte iväg henne mot botten igen.
Dagen gick och vi testade runt lite olika typer av ställen. Det trillade upp en del fisk, Berra stod för antalet och jag för de lite större, relativt sett. Vi fiskade hela vägen in i kaklet och gav oss iväg mot Ragnars base-camp och bastun först när solen gick ned. Aldrig har väl en bastu och en pilsner suttit så rysligt fint! Gustav, TG och Mattias bjöd sedan på en oförskämt bra middag med hel entrecote på ben som smälte i munnen, ihop med en trojka av bearnaiser och en rotfruktsgratäng från TG som kronan på verket. Eller kanske inte, kronan på verket var nog det första rödvinet som Gustav korkade upp, det lämnade intet att önska!
Lunchbreak dockade med Ragge & TG i en skön vik
Dag två bjöd på helt andra förutsättningar! Blå himmel, sol och svaga vindar. Vi beslöt oss i alla fall för att testa samma område som dagen innan. Det gav tyvärr inte alls önskat resultat. Vi pillade väl upp någon snipa här och var, men det var segare än kall sirap, och vi brände nog alldeles för mycket värdefull tävlingstid på det vattnet. Vi fiskade ganska noggrant på en följare från dagen innan, och på en virvel vi sett under fredagen. Men inte ett liv. Efter ett tag beslutade vi att byta strategi och åkte ut på klarare vatten. 
En ny dag, nya möjligheter, fort ut!
Det gav resultat omedelbart. Första driften efter en längre förflyttning gav ett par fina fiskar och lika många tappade. Tyvärr tilltog solen och värmen allt eftersom dagen gick, och vinden avtog mer och mer. Fisket utvecklade sig därefter, men längre och längre tid mellan huggen. Det var en lite apart känsla att under ett KM drifta förbi bryggor där hela familjer låg i shorts och bikini och solade… Normala KM är det frost och hagel… Eftersom vi var tvungna att ge oss ganska tidigt för att hinna traila ned till prisutdelningen kastade vi in handduken när vi bara fått upp 10 fiskar under dagen. Bästa bete dag två var inte otippat lite guldiga och glittriga färger i mindre storlekar. När vi tog upp båten läste vi 25 grader på termometern, och jag förbannade mitt klädval som byggde på en trygg bas med tre lager fleece…
När prisutdelningen avklarats visade det sig att årets KM varit betydligt mer produktivt än förra årets, det lynniga vädret till trots, eller kanske tack vare detsamma. Jag nötte upp 16 gäddor varav 5 godkända, Berra pillade upp hela 20 st varav 2 godkända. Min 6,1:a räckte nästan men bara nästan, jag blev slagen av en 7,1;a i klassen störst fisk. Mina 17,35 kg godkänd fisk räckte också till andraplatsen i klassen där jag toppades av Robert W på 22,3 kg. Glädjande var att Ragnar och TG vann klassen flest godkända kilo i båten, det var dem mycket väl unt att få kliva högst upp på prispallen i år!
All in all togs det över 12 gäddor per deltagare i år, mot 8,7 gäddor/deltagare förra KM:et. Superskönt gäng, superkul helg, och alltid roligt att vara md och tampas om priserna, även om det inte räckte hela vägen denna gång för min del.
Skönt gäng på O-baren inför middag och prisutdelning.
Jag ser redan fram emot nästa KM, men som tur är har jag en del andra intressanta fiskestopp på vägen innan dess ;)